In the jungle, the mighty jungle, the lion sleeps tonight...

Jag känner för att, lite som Gert Fylking, utbrista i ett "Äntligen!" Malmö Slottsträdgårds senaste tillskott "Turbo-Trädgården" är för ung för att visa sitt rätta jag än, men den är redan en upplevelse. Det är lite grann den trädgård jag har drömt om, men aldrig skapat. Mer eller mindre exotiska växter i ett något kontrollerat kaos fyllt av otyglad växtkraft. Mängder av bladformer som spelar mot och med varandra. Även texturer är viktiga här. Tulpanträd, magnolior och perukbuske har glatta blad medan kejsarträd och kungsljus är betydligt strävare. Längst ut på den andra sidan hittar man djävulsklubban/igelkottsaralian med sina grova blad, ilsket beväpnade med taggar, vilka finns i lika riklig mängd på bladskaft och stammar. Detta till trots (eller kanske just tack vare) så är det en av mina favoritväxter. Det vetenskapliga namnet, Oplopanax horridus, faller jag också för.

Det storbladiga ger tyngd och förstärker den exotiska känslan av djungel medan skobandssolrosen (måtte den aldrig blomma...) lyckas med konststycket att vara både skir och kraftfull samtidigt. De vita kungsljusen skär effektivt genom det gröna medan det lysande gula hos perukbusken 'Golden Spirit' agerar solglitter.

En av tankarna med trädgården är att många av träden ska kapas ner till stubbar med regelbundna mellanrum. På så sätt accentueras den kraftiga tillväxten och bladen blir extremt stora. Det är ett bruk med traditioner, men använt på ett nytt sätt.

Turbo-Trädgården är säkerligen vissa människors värsta mardröm. Så mycket otyglad växtkraft samlad på så liten yta kan säkert verka skrämmande för den som vill ha sin trädgård tuktad med raka rader av växter som håller sig inom ramarna. Denna moderna djungel har en ram, en mycket stadig därtill, men kommer att göra sitt bästa för att spränga den.

Det ÄR en väldigt grön trädgård, men den innehåller massor och ju mer man tittar, desto mer upptäcker man. Det finns både spänning och lugn, och jag ser fram emot att se den mer uppvuxen. Det finns flera fina visningsträdgårdar i området, men Turbo-Trädgården har, tillsammans med sin eldfängda och extremt färgglada granne (mer vid ett senare tillfälle) blivit mina favoriter. Över lag är Slottsträdgården en fantastisk plats och väl värd ett besök.

Ett stort tack till trädgårdens mästare Peter Linder, som har skapat något riktigt, riktigt häftigt. Förhoppningsvis kommer detta lilla stycke djungel att inspirera andra till att släppa loss fantasin och skapa mer i en liknande anda. Turbo-Trädgården är en uppvisning i växtnörderi (i positiv bemärkelse) på hög nivå, men utan att den blir otillgänglig. Vem som helst, oavsett ålder eller bakgrund, kan hitta nåt att njuta, inspireras eller imponeras av.

Växtlista och fler tankar bakom finns här!