3 x Primula...

Jo, jag är nog lite primulatokig. Jag kanske inte odlar så många olika arter eller samlar rariteter men det är ett släkte som innehåller mycket mer än gullvivor.

En av de största favoriterna (och till storleken) är sommarvivan (Primula florindae). Därtill är den en av de riktigt lättodlade. Tänk en gullviva som pumpats full av anabola steroider, så blir bilden ganska rättvisande.

Primula florindae

Den är till alla delar större. Ur gröna rosetter av avlånga, lätt tandade blad sticker under sommaren (juni-juli) en ofta mer än halvmeterhög stängel upp, krönt av ljusgula, starkt doftande blommor. Blomningen är långvarig och fröställningarna dekorativa nog för att få sitta kvar.

Sommarvivan trivs bäst i lite fuktigare jord men är lätt att odla även i en inte alltför torr rabatt.

Har man tur kan man hitta plantor med blommor i nyanser av aprikos och rött (en sort är 'Keilour').

En lilleputt i jämförelse är den lilla violvivan (Primula (Pruhoniciana-Gruppen)) ‘John Mo’. Här har vi en tidig liten blommaskin att bli glad av. På våren formligen sprutar den ur sig ljust gula gullvivsblommor på korta stjälkar. Hela plantan är inte mer än ca 15 cm.

‘John Mo’ är tyvärr inte särskilt vanlig i handeln men väl värd att söka efter.

Primula 'Francesca'

Till de mer ovanliga hör ‘Francesca’ (vänster). Om hon är vacker eller inte ligger i betraktarens öga men oslagbar vad gäller den enskilda blommans hållbarhet. Här slår den ut i slutet av maj och blommorna kan hålla fram till augusti! Lite beroende på väderleken. Antagligen beror hållbarheten på att kronbladen omvandlats till nåt som närmast liknar bladflikar.

Nu är kanske gröna volangkantade blommor med gul mitt inte det mest färgsprakande men jag gillar den skarpt. Den har fått hedersplats i min vita (!) rabatt.

Igen en sort som inte är så lätt att få tag i men värd att leta reda på för den som gillar det som är lite utöver det vanliga.

Det finns mängder av vivor men tre får räcka för idag.