En häftig "bakvänd" blomma...

Aloe speciosa, San Francisco Botanical
Garden

   Aloe speciosa har inget svenskt namn, men ledd av det vetenskapliga så kanske praktaloe kan passa, för praktfull är denna sydafrikan. Den kanske är lite stor att härbärgera i ett fönster, men ett inglasat uterum borde ge den en chans att utvecklas fint. I naturen kan stammen/stammarna nå en höjd på närmare sex meter. Eftersom den liksom andra suckulenter klarar långa perioder av torka är den en uppskattad trädgårdsväxt i områden där man inte kan slösa på dricksvattnet för att få en prunkande trädgård.

   Praktaloen har ett par egenheter. Den ena är att bladrosetten i toppen av plantan i stort sett alltid lutar. Den visar nämligen "framsidan" för solen, vilket innebär att den i sitt hem på södra halvklotet lutar mot norr och på det norra halvklotet mot söder. Innan man använder den som kompassväxt så bör man komma ihåg att om det finns skuggande träd i närheten så lutar den bladrosetten åt det håll den får mest ljus, alltså inte nödvändigtvis mot solens högsta punkt. Den andra egenheten är att det är blomknopparna som är färgrika, medan själva blomman är diskret vitgrön, alltså "bakvänt" mot för vad vi är vana. Blomningen inträffar på våren. I naturen pollineras praktaloen av solfåglar, Afrikas, Asiens och Australiens motsvarighet till Amerikas kolibrier.

   Där växten förekommer naturligt används bladen för att färga ylle rosa. Ovanligt nog behöver garnet/tyget inte betas för att färgen ska fästa.

   Släktet Aloe är stort och innehåller många spännande växter som är lättodlade krukväxter. Mest känd är antagligen äkta aloe (A. vera), men även zebraaloe (A. variegata) och trädaloe (A. arborescens) har en lång historia i Sverige. Idag kan man hitta rätt många olika arter och sorter i trädgårdshandeln. Att många inte vet om att de kan blomma beror på att de behöver en sval och torr period för att sätta knoppar.