Nästan nya bekantskaper...

Klematis är ingen ny bekantskap, men det händer spännande saker och intressanta nya sorter dyker konstant upp och det återstår att låta tiden avgöra om de är steg i rätt riktning eller inte. Det "senaste" verkar vara småvuxna sorter lämpliga för att odla i krukor eller amplar, eller som marktäckare. Det har lett till (hittills) två förälskelser... Trevligt nog är det svenskförädlade sorter, vars existens vi har "Mr. Clematis", Magnus Johnsson, för. För några år sedan introducerades KAJSA E, remonterande och doftande (åtminstone om det är hyggligt varmt). Puts och ans ger rikligare blomning, men jag vill nog gärna se lite fluffiga fröställningar också, så vi får se hur jag gör.

Kajsa

Nyare är TINDRA E, den kanske ännu snyggare "systern". Det återstår att se om hon är lika sympatisk som Kajsa. Blommorna är stora för att sitta på en småblommig klematis. Doften finns där, om än i mindre grad än hos Kajsa. Däremot är färgspelet hos blomman betydligt mer intressant. "Framsidan" har rufsiga, lätt ekivoka, volanger som omger ett grönvitt öga, men "baksidan" är minst lika vacker med sina subtila skiftningar. Hur länge den blommar verkar det råda olika åsikter om, men hittills så finns gott om små knoppar i skottspetsarna medan den första omgången blommor är mer eller mindre fullt utslagen.

En tredje syster är TUVA E, en sval vit skönhet jag hittills bara sett live en enda gång, som ett strängt bevakat visningsexemplar. Den är, liksom övriga, mycket vacker men har ett rufsigare utseende och sägs inte ha lika bra remonterande egenskaper som de två övriga. Det kan möjligen inverka negativt på populariteten, men det återstår att se.

Troligtvis kommer det att dröja ett tag innan gemene man har lärt sig att se klematis i ett lite nytt, och mer nyanserat, ljus. Släktet är stort och innehåller så mycket mer än kraftigväxande klätterväxter. Och, det är så oändligt mycket mer än 'Jackmanii'...

Tindras baksida

Tindras framsida